Saknaden..
Det är fredag, solen skiner och vi är lediga. Det är nytt år, vi går mot vår snart vilket känns i luftet. Konstigt bara att det är Januari och det inte har snöat ordentligt. Vilket jag är fett glad över .
Fredag som sagt, musik i högtalarna, ungarna skriker och har sig. Det är så det ska vara hur jobbigt det ibland kan bli.
Har gått 14 mån sen pappa lämnade oss, och jag tror att oavsett hur länge det än går kommer det att vara lika jobbigt att sakna honom. Men som jag intalar mig själv varje gång jag saknar honom, vet jag att han har det bättre.
Men kan inte undgå att kolla på hans bild vi har framme där han håller om sin dotterson och har ett fint leende. Det är så jag minns honom. Varje dag har jag honom i mina tankar.
Nu när vi ska flytta med så måste man packa och har hittat en massa bilder på honom och mig när jag var liten.
Vore något att göra ett fint minnesalbum att ha så de som vill titta på det får göra det när de är hemma hos oss.
Iaf, vi ska inte bli dystra här inte. Solen skiner och man blir på ett otroligt bra humör när den tittar fram. Det blir jag iaf.
Förstår grejen med ljusterapi, alla behöver ljus. Inte konstigt på att många deppar ihop.
Nu ska jag få bukt på kaoset här hemma, men samtidigt är det den känslan jag gillar, skrik, skratt, musik och kaos hemma.
Så hade jag det när jag var liten.
Fredag som sagt, musik i högtalarna, ungarna skriker och har sig. Det är så det ska vara hur jobbigt det ibland kan bli.
Har gått 14 mån sen pappa lämnade oss, och jag tror att oavsett hur länge det än går kommer det att vara lika jobbigt att sakna honom. Men som jag intalar mig själv varje gång jag saknar honom, vet jag att han har det bättre.
Men kan inte undgå att kolla på hans bild vi har framme där han håller om sin dotterson och har ett fint leende. Det är så jag minns honom. Varje dag har jag honom i mina tankar.
Nu när vi ska flytta med så måste man packa och har hittat en massa bilder på honom och mig när jag var liten.
Vore något att göra ett fint minnesalbum att ha så de som vill titta på det får göra det när de är hemma hos oss.
Iaf, vi ska inte bli dystra här inte. Solen skiner och man blir på ett otroligt bra humör när den tittar fram. Det blir jag iaf.
Förstår grejen med ljusterapi, alla behöver ljus. Inte konstigt på att många deppar ihop.
Nu ska jag få bukt på kaoset här hemma, men samtidigt är det den känslan jag gillar, skrik, skratt, musik och kaos hemma.
Så hade jag det när jag var liten.
Kommentarer
Trackback
